Digitaliseringen har kommit långt i det finska kärnkraftverket Lovisa. Här används virtual reality varje dag. I Sverige pågår pilotprojekt för att börja använda verktyget.
Kärnkraftverket Lovisa ligger ungefär tio mil öster om Helsingfors och ägs av Fortum. Virtual reality, vr, används här på flera olika sätt.
– Varje dag använder vi 360-filmer och vr-masker för våra förbättringsprojekt och träning. Det är en del av vårt vanliga arbete numera, berättar Kristiina Söderholm, Fortums chef för digital omställning i Finland.
En kopia av kärnkraftverkets kontrollrum har byggts upp i vr-miljön. Därmed kan operatörerna träna virtuellt på scenarier som inte går att träna i den traditionella simulatorn, till exempel brand i kontrollrummet eller översvämning.
Den traditionella simulatorn är en fysisk kopia på kontrollrummet, så den kan inte sättas i brand eller översvämmas. Men med vr-masker på kan operatörerna träna på att släcka virtuella bränder eller hitta utrymningsvägar.
Tre operatörer brukar träna i samma vr-miljö åt gången.
– Vi har sett att operatörerna är väldigt mycket i vr-miljön. De pratar med varandra och jobbar tillsammans. Det har verkligen varit intressant att se hur effektivt det är att träna på det här sättet, säger Kristiina Söderholm.
Ett liknande arbete pågår i Sverige. Kärnkraftsbolagens utbildningsföretag Kärnkraftsäkerhet och utbildning, KSU, håller på att ta fram en vr-miljö som ska kopiera kontrollrummet på Forsmarks kärnkraftverk.
Liksom på Lovisa är tanken att operatörerna ska kunna träna simulerade scenarier som inte går att öva på i den fysiska simulatorn. Men främst är förhoppningen att vr-miljön ska underlätta inför framtida ombyggnader av kontrollrummet.
– Vi uppgraderar kontrollrummen hela tiden och det kostar ganska mycket tid och pengar att komma på hur man vill ha det. Och för att kunna testa det måste man först bygga det. Nu kan vi bygga det i vr och prova det i en vr-miljö, berättar Joachim Lindström på KSU.
Lovisa-verket har även använt vr i kontakterna med tillsynsmyndigheten Stuk i samband med kontrollrumsvalideringen. Flera förändringar har gjorts i kärnkraftsanläggningen, vilket även har lett till att kontrollrummet har uppdaterats. För att visa tillsynsmyndigheten att kontrollrummet är lika säkert som före förändringarna har den första valideringen gjorts i vr.
– Vi kan spela in en film och bygga upp en vr-miljö där operatörerna får utföra olika steg, sedan kan vi visa tillsynsmyndigheten hur det gick. Det kan vi göra till och med innan vi genomför förändringarna i det verkliga kontrollrummet, berättar Kristiina Söderholm.
Enligt henne var både myndigheten och Fortum nöjda med att redovisningen gjordes i vr.
I Sverige arbetar KSU med flera pilotprojekt som handlar om att börja använda virtual reality. Längst har det projekt kommit som handlar om att utbilda underhållspersonal.
En första kurs hölls i januari i samarbete med Westinghouse Electric i Västerås, när åtta personer först fick gå in i en virtuell reaktortank för att studera miljön. Därefter tränade de på att utföra moment i Westinghouses fysiska kopia av en kvarts reaktortank.
– Responsen från deltagarna har varit jättebra. Vr är ett väldigt bra sätt för att få en känsla för hur det ser ut i en miljö där man normalt sett inte kan vara i, berättar Joachim Lindström.
KSU arbetar också med att göra vr-miljöer interaktiva, så att det ska gå att plocka upp verktyg och testa moment i vr. Genom att utrusta vr-miljön med strålningsvärden och dosimetrar kan en underhållsarbetare testa olika rutter för att planera jobbet så att hen utsätts för så lite strålning som möjligt.
Både KSU och Fortum i Finland är involverade i utvecklingsprojekt om ar, augmented reality, som brukar kallas förstärkt verklighet. Ambitionen är instruktioner eller processdata ska visas direkt i ar-masken och fästas virtuellt i den verkliga omgivningen. Men än så länge bedömer båda företagen att tekniken inte är tillräckligt mogen för användning i kärnkraftverk.
Ett problem är att ar bygger på molnlösningar, vilket inte är populärt ur säkerhetssynpunkt bland kärnkraftverkens it-säkerhetsavdelningar. KSU undersöker olika lösningar för att komma förbi hindret, till exempel lagring på interna servrar.
En del bedömare anser att kärnkraft inte bör vara först ut att digitalisera sin verksamhet eftersom den hanterar stora säkerhetsrisker. Det håller inte Kristiina Söderholm med om.
– Nej, vi kan göra mycket inom kärnkraften utan att påverka något som har med säkerheten att göra. Vi börjar inte med säkerhetsåtgärder, vi börjar med turbingeneratorer eller utbildning. Det finns så mycket kvar att göra inom kärnkraften.
Christopher Eckerberg, digitaliseringsansvarig för Vattenfalls elproduktion, tycker att det är positivt att det finns en tröghet i förändringsarbetet på grund av säkerhetskraven i kärnkraftsindustrin.
– Däremot måste vi vara öppna för möjligheterna som ny teknik kan ge och våga pröva den, säger han.
Både han och Kristiina Söderholm anser att den digitala omställningen har kommit längre i finska kärnkraftverk än i svenska.
– Det beror delvis på beslutet att satsa på kärnkraft i Finland. Vi bygger nya kärnkraftverk i Finland, så branschen är mer aktiv i Finland. Men mycket har hänt i Sverige under det senaste året, säger Kristiina Söderholm.
Fyra finska reaktorer i drift
Lovisa är ett kärnkraftverk med två tryckvattenreaktorer utanför staden Lovisa i Finland. Första reaktorn togs i drift 1977 och den andra 1982. Anläggningen ägs och drivs av Fortum.
Finland har totalt fyra kärnkraftsreaktorer i drift. De övriga två är kokvattenreaktorer som finns på Olkiluoto.
En femte reaktor är under uppbyggnad på Olkiluoto. Den har blivit rejält försenad och var ursprungligen tänkt att gå igång 2009. Det senaste budet är nu att starten planeras till slutet av 2018. Förberedande arbeten har också dragit igång för en sjätte reaktor i Pyhäjoki.
KÄLLA: nyteknik.se
